– gör kvinnor mer rädda att föda. Debattartikel i Aftonbladet 26/6 2008
Ett av de mest populära tv-programmen i år är en tv-serie som visar barnmorskornas arbete på Stockholms största förlossningssjukhus. Sjukhuspersonalen framställs som hjältar. Man förstår att de födande kvinnorna skulle vara helt hjälplösa utan deras närvaro och utan all modern teknik. Att föda barn verkar vara komplicerat och riskabelt när man ser på “Barnmorskorna”.
Men av egen erfarenhet vet vi att det inte behöver vara så. Det kan vara lugnt, tryggt och okomplicerat. Oftast sköter det sig faktiskt av sig själv, helt utan interventioner. Och naturligtvis måste det vara så, eftersom människan har förökat sig med påtaglig framgång i hundratusentals år, helt utan medicinsk teknik. Så varför fokuserar man allt oftare på risk och fara i dagens förlossningskultur? Dels beror det på medias framställning av att föda barn. Teamet bakom “Barnmorskorna” har på filmklassiskt vis dramatiserat det som sker på förlossningsavdelningen. Det måste ju bli bra tv!
Producenten har valt att förstärka kvinnornas skrik och lägga på laddad musik. Allt som kan gå fel framhävs, utan att förklara hur sällan det faktiskt händer och vilka speciella orsaker som ligger bakom. Med tanke på hur många kvinnor som redan lider av förlossningsskräck är det minst sagt oansvarigt. Dels beror det på en faktisk försämring av förlossningsvården.
Barnmorskans roll håller på att försvagas. Läkarens roll på förlossningsavdelningen har blivit allt viktigare och barnafödandet har därmed allt mer medikaliserats. I allmänhetens ögon betyder detta att barnafödande kräver läkarövervakning. Men så är det inte. En kvinna som föder behöver framförallt yttre och inre lugn – och en kunnig barnmorska kan ge henne bägge.
En av barnmorskans viktigaste funktioner är att hjälpa kvinnan att lita på sin egen kropp. Hon är också den som kan alla knep om det skulle behövas. Som kan tolka kvinnans signaler i de ytterst ovanliga fall där något inte fungerar som det ska. För det allra mesta är det bara hennes lugnande närvaro som krävs. Kvinnorna har gått från att vara ett genialiskt utrustat kraftpaket till att bli patient. Idag finns det knappt någon svensk tjej som litar på att hennes kropp kan göra jobbet. Så i stället för att ställa sig på toppen av hierarkin, där alla födande kvinnor och deras partners borde stå, tassar de blivande föräldrarna snällt in längst ner, under överläkarna, läkarna, barnmorskorna och undersköterskorna. De är de svaga, de som ska räddas. De kan inget. Är inte kvalificerade. Har inget avgörande att säga till om. Det är dags att säga ifrån!
- Kvinnorna måste få tillbaka makten och självförtroendet. Småflickor måste ha rätt att se fram mot sin stora utmaning i livet med tillit till sin förmåga.
- Barnmorskorna måste få tillbaka sitt unika värde och sitt fulla ansvar. Det de kan, kan ingen läkare ersätta. Det är en farlig väg vi går om vi låter läkarna få mer ansvar för normala förlossningar.
- Sjukvårdspersonalen måste sluta omyndigförklara kvinnorna. Kanske handlar det om deras egen osäkerhet.
Dagens utbildning till förlossningsvården har en allvarlig brist i att man aldrig eller sällan studerar ostörda födslar. Få barnmorskor och ytterst få läkare har med egna ögon sett hur perfekt kvinnokroppen kan fungera i rätt miljö och med rätt stöd. Aktuell forskning visar att många barnmorskor har för låg tilltro till att förlossningen ska gå bra utan medicinska ingrepp [1]. - Media hjälper villigt till att sprida tanken om kvinnors oförmåga, eftersom det blir så “bra” tv och film av skrikande mammor och rådiga läkare. Tidningarna hänger också på. Fruktan säljer som bekant fler lösnummer än trygghet.
Men journalisterna måste inse att det här inte handlar om tittarsiffror och lösnummer. Det handlar om något mycket större och viktigare: om säkerhet, om våra barns hälsa. Kvinnor som tror att de kan föda barn, som känner sig trygga och självsäkra, har bättre förutsättningar att få en lugn och komplikationsfri födsel än spända, oroliga kvinnor. Föräldrarna får då också bättre förutsättningar att knyta an till barnet.
Allt som har med födande att göra är idag känsligt, kontroversiellt och ofta förknippat med rädsla. Man jämför sig med varandra och den som har fött si eller så känner sig misslyckad, eller tror att alla andra tycker att hon är misslyckad. Kvinnor vänder vreden mot sig själva och varandra och anklagar varandra för att vara oansvariga eller lurade. Det handlar om rätten att göra ett informerat val. Rätten att få ta så mycket ansvar man själv vill och bli respekterad för det. Har man fått göra ett informerat val, och fått respekt för det val man gjort, kan man inte vara misslyckad.
Barnafödandet borde vara en av de viktigaste feministiska frågorna, för oss själva och våra döttrar. Gravida kvinnor trycks ner systematiskt av sjukhuskulturen och media, som förmedlar budskapet att kvinnokroppen inte duger. Det är dags att resa sig upp från förlossningsbritsarna!
Anna Toss, journalist och författare
Pysse Westander, förlossningspedagog
Cina Madison, företagare
Guy Madison, docent i psykologi
Bodil Frey, förlossningspedagog
Eva-Maria Wassberg, leg. barnmorska