– många gånger skulle mer naturliga alternativ räcka till
Värkstimulerande dropp används vid minst femtio procent av alla förlossningar på sjukhus i Sverige. Den främsta anledningen är “värksvaghet”, alltså att värkarna i en pågående förlossning inte räcker till, åtminstone inte till att föda fram barnet i den takt som önskas. I aktivt värkarbete, från det att man är öppen fyra centimeter, bör takten vara en centimeter i timmen. Går det långsammare sätts ofta oxytocindroppet in. Detta är i enlighet med “aktiv management” – metoden som infördes under nittiotalet.
Värkstimulerande dropp används även vid igångs��ttning av förlossningsarbetet. Försök till igångsättning sker vid 10 % av alla förlossningar, men exakt i hur stor andel av pågående förlossningar som droppet används saknas korrekta siffror på. Andelen är betydligt högre för förstföderskor, eftersom de ofta har ett långsammare värkarbete än omföderskor.
Nackdelarna med att tillföra syntetiskt oxytocin via dropp är att värkarbetet ofta ganska oförmedlat blir mycket kraftigt. Det blir då betydligt smärtsammare och svårare för kvinnan att hantera än om kroppen själv styrde, och ökade värkarnas styrka gradvis. Därför behövs oftare epiduralbedövning i dessa fall. Denna bedövning leder ofta till svagare värkarbete, så droppet måste höjas.
Dessutom kan värkarbetet bli mer påfrestande för barnet. Om värkarna blir starkare och mer ihållande kläms blodtillförseln till barnet samman under längre tid, vilket i värsta fall kan leda till syrebrist. Mer om detta i artikeln nedan.
Det finns dock enkla och naturliga alternativ till värkstimulering på kemisk väg. Det är något WHO förespråkar i sina rekommendationer. Här är några:
Alternativ till värkstimulerande dropp:
– Att kvinnan är rörlig, går omkring och använder olika ställningar. Det finns forskningsresultat som visar att detta är effektivare än oxytocindropp för att få fart på ett långsamt förlossningsarbete. Upprätta ställningar och rörelse ger ett tryck på livmodermunnen och stimulerar värkarbetet.
– Stimulera bröstvårtorna
Det finns ett direkt samband med bröstvårtornas stimulering och utsöndring av kroppens eget oxytocin. Kvinnan kan göra det själv, eller hennes partner kan hjälpa till.
– Annat som ökar kvinnans välbefinnande och ger henne styrka: Beröring och kramar från hennes stödpersoner, hjälp att slappna av och andas, massage, beröm och uppmuntrande ord, att äta och/eller dricka. Kroppens eget oxytocin kommer fram vid beröring och känsla av trygghet.
Saxat ur Läkarttidningen 2003 – 12 – 03:
Värkstimulering med dropp kan skada barnet
Oförsiktig användning av värkstimulering med Syntocinon-dropp till mamman under förlossningen kan skada barnet. Läkare befarar att detta är ett ökande problem. Därför planeras en genomgång av anmälningar om förlossningskomplikationer.
– Detta är något som jag, som vetenskapligt råd, i ökande utsträckning lagt märke till under de senaste fem, sex åren, både i ansvars- och i patientförsäkringsärenden. Därför vill vi nu gå igenom detta på ett mer systematiskt sätt, säger Ulf Hanson, centrumchef för kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
En genomgång av lex Maria-ärenden och anmälningar till HSAN som rör förlossningskomplikationer kommer därför att genomföras.
Syntocinon-dropp, som innehåller hormonet oxytocin, ges till mamman för att påskynda värkarbetet under förlossningen, men om det ges i för höga doser kan barnet få syrebrist. Detta kan ge skador eller, i värsta fall, leda till att barnet avlider.
Nyligen varnade HSAN en läkare som i samband med en förlossning ordinerade ytterligare stimulering med Syntocinon, trots att CTG-kurvan var onormal. Barnet förlöstes med sugklocka, men avled tre dagar senare.
Ulf Hanson är sedan tio år vetenskapligt råd i obstetrik och gynekologi och har granskat en lång rad anmälningar till HSAN, Socialstyrelsen samt patientförsäkringen. Han har diskuterat frågan om ökad användning av Syntocinon-dropp med kollegor och andra vetenskapliga råd som även de sett detta som ett växande problem.
Syntocinon-dropp används vid ungefär hälften av de 100 000 förlossningar som årligen sker i Sverige.
– I de allra flesta fall fungerar det bra men jag tror inte att droppet användes på samma sätt för 10-15 år sedan.
I början av 1990-talet kom så kallad “aktiv management” som innebär att förlossningen inte ska ta för lång tid för mamman och att man skall vara aktivare och stimulera värkarbetet mer. Det kan innebära att man i utdrivningsskedet stimulerar med dropp lite för kraftigt vilket gör att värkarna kommer tätt. Om barnet då är ansträngt blir det ännu jobbigare för det. I stället för att ta det lugnt så drar man på, och då kan barnet bli påverkat, säger Ulf Hanson.